Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande. Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena. Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad.

Den ökade efterfrågan på bostäder i Sveriges städer har pressat upp priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Trots den höga prisnivån skiljer sig priserna relativt mycket åt mellan bostadsrätter. Vad har en dyr bostadsrätt som en ?billig? saknar?Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka egenskaper som påverkar bostadsrättens pris samt estimera hur stor denna påverkan är. Detta sker med hjälp av hedonisk metod och en regressionsanalys där priset är beroende variabel och bostadsrättens fysiska samt läges- och ekonomirelaterade egenskaper är oberoende variabler.Resultatet visar att bostadsrättens boarea, antal rum, avgiften och vad den inkluderar samt balkong påverkar priset.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland.

Förslag till en ny operabyggnad i Stockholms innerstad..

Syftet med denna studie är att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi väljer att bosätta oss genom att besvara frågeställningen: finns det något samband mellan trafikbullernivåer och efterfrågan på bostäder i Stockholms innerstad? Metoder som används är regressionsanalys och intervjuer. Statistik från 251 enskilda bostadsrättsförsäljningar fördelade på 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser på dessa gator har ställts mot trafikbullernivåer som Stockholm stad uppmätt 1999. Trafikbullernivåer, kvadratmeterpris och boyta är centrala variabler för denna uppsats.

Detta är en undersökning som är gjord för att jämföra prissättningen av fastigheter som är till salu i Sverige och Spanien. För att avgränsa oss har vi valt att jämföra Stockholms innerstads prissättning med prissättningen i Palma på Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fått hård kritik under den senaste tiden i media. På grund av denna kritik så har många mäklare, speciellt i Stockholms innerstad, gått ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersättningsnamn på lockpriser.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur kontakten med friluftsliv på fritiden ser ut hos 12- åriga barn som är bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrågeställningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv på fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn på fritiden?Vad har barn för inställning till friluftsliv? Finns det några skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkätstudie. Vårt urval består av 199 barn i 12-års ålder som är bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har åkt ut till skolor och genomfört gruppenkäter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS där vi har använt oss av flera chitvåtester då vi har gjort en jämförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn från innerstaden har utövat friluftsliv fler än 9 gånger det senaste året medan barn från förorten har utövat friluftsliv 1-3 gånger.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är.

En ny opera i Stockholms innerstad.

Syftet med denna uppsats är att göra en förstudie av marknaden inför en eventuell lansering av en guide för föräldrar med barnvagn i Stockholms innerstad. Vår uppdragsgivare, Prampushers, är ett Hongkongbaserat företag som vill få en indikation på huruvida Stockholm utgör en framtida marknad. Till vår hjälp har vi bland annat gjort en marknadsundersökning där vi har intervjuat föräldrar med småbarn för att få en bättre insikt inför lanseringen. Utifrån denna i kombination med identifiering av konkurrenter samt undersökning av marknadens storlek har vi bland annat presenterat ett förslag till marknadsplan för guiden..

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Fastighetsmarknaden i Stockholms innerstad är något som berör. Räntorna är för närvarande oerhört låga vilket har gjort att priserna har skjutit i höjden. Vidare talas det mycket om de så kallade lockpriserna, där budgivningarna ibland har gjort att köparen av en bostadsrätt har känslan av att de har blivit lurade in i något de inte kommer att klara av. Denna uppsats syftar därmed till att få en djupare inblick i bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad och hitta förklaringar till prisskillnader. Till grund för undersökningen ligger 64 stycken lägenheter; ett respektive tre rum och kök, som sålts under 2005 i Vasastan, byggda mellan åren 1859 ? 1944.